Vad skall vi med JO till?
Ärendehandlingarna
visar att JO med sitt svar inte bryr sig, trots att:
Avdelningsdirektör Thomas Modin, Länsstyrelsen
i Östergötland utesluter en medarbetare från ”Gåsprojektet” efter att
medarbetaren figurerat i en lokal tidningsartikel.
Thomas Modin, avdelningsdirektör har inte rätt att utesluta
medarbetare med grundlagsskyddad yttrandefrihet.
Men grundlagen bryr sig inte JO om.
Thomas Modin avdelningsdirektör, Länsstyrelsen i Östergötland
besvarar inte frågor, i ärendehandlingarna ges exempel på cirka 30 frågor som
Modin inte besvarade under pågående projektarbete.
Thomas Modin lämnar inte ut begärda
handlingar, det berör inte JO.
Ett
flertal påpekanden under Thomas Modins ansvar kring misstänkta tjänstefel bryr
sig inte JO om.
Miljoner av allmänna medel delas ut till markägare utan att den
ekonomiska insatsen på något vis kan bekräftas vara till nytta, men JO tycker
inget om situationen.
JO
bryr sig inte fast årtionden går i Thomas Modins och länsstyrelsens regi utan
att någon som helst fakta redovisas över om de många miljonerna gör nytta eller
ej.
Arbetsmetoder och insatser som
dokumenterats vara totalt utan värde fortsätter år efter år i Thomas Modins och
länsstyrelsens i Östergötlands regi.
Nu, årtionden efter gås-skrämmeriets
inledning står observatörer längs vägkanter och skrattar åt Thomas Modins och
länsstyrelsens insatser ute på åkrar.
Enklast beskrivet är väl länsstyrelsens arbetsinsats där en
figur i masonit är uppsatt på åker för att skrämma gäss. Ofta ligger dock
gåsflockarna runt den figur som länsstyrelsen satt ut för att skrämma gässen!
Kan
Thomas Modins och länsstyrelsens insatser få större profil som parodi?
Men länsstyrelsen och Thomas Modin
fortsätter, år efter år att använda sig av värdelösa insatser och miljoner
delas ut.
Inhandlad
utrustning för hundratusentals kronor gnom åren står året runt ute i terräng
och blir förstörd och ingen kontroll över utdelad materiel existerar.
Men JO bryr sig inte om något.
Inte ens när Thomas Modin ringer och avslutar ett medarbetarskap
och därmed bryter mot svensk grundlag om yttrandefrihet reagerar JO.
Vad skall vi med JO till?
Till
Landshövding Elisabeth Nilsson,
Länsstyrelsen,
Östgötagatan 3, 58232 Linköping
Här
komplement ang tidigare material om gåsprojektet, länsstyrelsen i Östergötland
samt Thomas Modin.
Hoppas
du begär bilder från JO och du har då den enda fungerande utvärdering av
gåsprojektet som du ansvarar för. Jag
tycker det är märkligt att projektet få pågå under länsstyrelsens vingar. Det
är i grundlag förbjudet att lägga munkavle på medborgare och avfärda folk på
grund av fällda allmänna yttranden, men ingen inom myndigheten bryr sig, bara
kollegor till fågelskrämman, mediemännsikor.
Vid
efterhörande hos jurister låter det som om juridiken också borde kunna
ifrågasätta om länsstyrelsen – Thomas Modin, begår trolöshet mot huvudman,
lagbrott i form av tjänstefel i olika sammanhang, maktmissbruk och möjligen
förskingring
Härmed
bifogas pappersluntan som ligger hos JO med anledning av det så kallade
gåsprojektet under Thomas Modin när han utestängde en medarbetare på grund av
att personen yttrade sig i en liten tidning på lokal nivå. Modin vill ha
munkavle på sina medarbetare, vilket är olagligt enligt grundlagen.
Tyvärr
bryr sig varken JO eller länsstyrelsen om detta faktum.
Sverige
är ett fantastiskt land som många säger. Den enda existerande faktaredogörelse
och utvärdering av gåsprojektet ligger här i denna lunta, förutom i ett stort
antal månads- och veckorapporter som ligger hos Thomas Modin. Han har inte
gjort någon som helst utvärdering av aktiviteterna. När undertecknad hade
figurerat i lokaltidningen som talande fågelskrämma blev fågelskrämman utesluten.
Sedan dess har gåsaktiviteterna i stort upphört utöver mindre insatser när
länsstyrelsen delar ut materiel som kostar en massa pengar men som enligt
berörda bönder och andra inte alls har någon funktion eller effekt på gässen.
Som
jag nämnde kan man se folk stå och skratta på vägkanten åt de insatser
länsstyrelsen utför. Östergötlands länsstyrelse
stimulerar
inte särskilt till myndighetsförtroende.
Karl
Martin Axelsson, under Thomas Modin, sade vid två tillfällen att Thomas gick i
taket när han hade sett min kilometerrapport. Modin tyckte det gick åt för
mycket pengar på kilometrar. De två tillfällen som Thomas gick i taket för,
var
efter två av de värsta månaderna under många år, med enormt mycket gäss på
åkrarna. Jag började skrämma gäss vid 03-tiden på morgnarna och de sista
fåglarna fick jag i luften ofta vid 22-tiden. Dessutom körde jag över stora
arealer kring Tåkern och jag var den ende som höll gäss borta i praktiken.
Bönderna
var glada för det. Gåsprojektet handlade ju om att skrämma bort gässen och jag
med länsstyrelsen hade lovat att åta mig delar av arbetet, då skulle jag
givetvis också fullgöra min plikt, en moralfråga.
Men
Modin ville tydligen inte ha det så att myndigheten fullgjorde sina löften
inför bönderna. Han leker hellre en låtsaslek genom att bara ösa ut pengar på insatser
som inte gör nytta.
I
den här luntan finns resultat – utvärderingar som tagits fram som enda resultat
efter snart årtionden av gåsprojekt. Och mina rader i luntan är de enda fakta
som har redovisats under Thomas Modin. Han sa på telefon den där fredags eftermiddagen
när han ringde för att utestänga mig, att han vet ju inte vad som sker på
åkrarna. Som levande fågelskrämma skickade jag noga nedskriven rapport varje månad.
Karl Martin stod som mottagare. Thomas avslöjade sig genom att efter några år säga
att han visste inte ens att det kom in rapporter, välskrivna med gässens
beteende och vanor etc. Noteringar som skulle kunna ligga som underlag för
vilken disputation som helst, men länsstyrelsen har inte ens läst rapporterna,
och Thomas Modin vet inte ens att rapporterna finns på hyllorna.
Hur
ynkligt och beklämmande får en avdelningsdirektör agera inom Myndighetens
väggar?
I
dag gör bönderna allt praktiskt arbete själva. Länsstyrelsen kör ut de där
masonitfigurerna någon gång ibland till bönder och dumpar figurerna och sedan
skall bönderna själva sätta upp på åkrarna. Alla vet att arbetet och insatsen
är totalt värdelös. Fråga vilken bonde som helst och han säger att figurerna
hjälper en timme eller två och sedan står gässen intill och flockar sig sedan
kring länsstyrelsens gås-skrämmeri-material. Det är en stor parodi på aktivitet
detta. Alla vet vilka insatser som måste till för att hålla gässen borta, men
länsstyrelsen drar knappt ett strå till den skrämsel som gåsprojektet säger sig
skall utföra. Dock finns det lilla positiva inslaget att du bjuder bönderna på
nyårsraketer. När bonden smäller av en stor raket över åkern blir givetvis
gässen rädda och flyger sin väg, men de återvänder efter en timme eller två.
En
länsstyrelse har dock agerat seriöst kring skadegörande gäss. Den länsstyrelsen
har en man heltidsanställd som levande fågelskrämma. Den länsstyrelsen har
tagit sitt ansvar med sitt löfte att hjälpa lantbrukarna. Det ansvaret har
Östergötlands länsstyrelse inte tagit.
Myndigheten
i Östergötland har överlämnat hela praktiska ansvaret på markägarna. Då skall
myndigheten inte prata om att det pågår ett gåsprojekt som hjälper bönderna. En
bonde, som initialt var illa omtyckt kring gåsprojektet, sade att han vill inte
odla gäss runt Tåkern, han vägrade att avsätta mark till gåsåkrar.
Nu
ser alla att den då ”spolierande bonden” fick rätt. Det enda länsstyrelsen gör
nu är att fodra gäss för miljoner kronor samtidigt som bönderna har kvar sina
problem, förlorad inkomst och gässen tycks bli fler och fler. Alla vet att det
är ett heltidsarbete att hålla gässen borta från skördarna. Bönderna går upp
och går ut på åkrarna fyra, fem på morgnarna för att skrämma gäss, men bönderna
tycker de skall få vara bönder och inte fågelskrämmor, sådan var jag. Men
Thomas Modin kräver munkavle på medarbetare och därför uteslöts min person.
Jag
tycker som medborgare att du som landshövding skall känna till vad som pågår
inom husets väggar. Därför bjuder jag på den här informationen. Hos JO ligger
dock även 43 stycken fotografier som jag bifogade min första lunta till JO. JO
vill dock inte skicka kopior på fotografier och inte heller returnera
originalen. Så vill du se bilderna som på ett förstklassigt vis dokumenterar
värdelösheten i projektet så måste du begära särskilt att få kopior på
bilderna. Jag tycker du skall göra så. Därmed har du då en komplett
ärendehandling, den enda utvärdering och beskrivning som finns kring gåsprojektet
under Thomas Modin.
Många
lokala människor säger om gåsprojektet: Det är illa skött. Varför står
tusentals kronor och blir förstörda i form av länsstyrelsens materiel på
åkrarna, året runt utan tillsyn? Varför drar man in på den enda metoden som
fungerar för att skrämma gäss? Vilket innebär närvaro med en man och hund och
bössa på åkrarna. Ersättningarna för gåsåkrar verkar vara hipp som happ men
delas ut utan att ifrågasätta effekt och någon ekonomisk kalkyl för resultat
från gåsåkrarna finns inte. Länsstyrelsen har ingen aning om hur mycket
bönderna blir hjälpta ekonomiskt av gåsåkrarna. Om de nu blir hjälpta? Men enorma
summor rullar ut på jordbruksfälten utan att ifrågasättas.
Bönderna
säger att dom har aldrig haft så lättförtjänta pengar som ersättningen från
länsstyrelsen.
En
bonde fick ungefär dubbelt så mycket för sin gåsåker mot vad åkern egentligen
var värd. Tack, sa han och höll tyst.
Thomas
Modin har varken koll på utgifter, inköp och redovisar heller inte
materielanvändning, som delas ut till folk som sedan aldrig kontrolleras. Prylarna
ligger i ladugårdar, försvinner i allmän röra och eller står ute på åkrarna och
faller ihop utan nytta. Men det är väl så en myndighet skall förvalta
skatteslanten. Och du liksom andra på myndigheten, du har väl inget ansvar?
Givetvis
lägger du den här luntan i helhet på hyllan utan att ha tagit del av all
information som bjuds. Men låt luntan ligga som historiskt dokument så någon
samhällsforskare i framtiden kan ta del av myndighetsutövning i nutid.
Mvh
tony håkansson,120529
Till
Landshövdingen Elisabeth Nilsson,
Länsstyrelsen,
Östgötagatan 3, 58232 Linköping
Det
finns en pott med pengar som går till att skrämma gäss i länsstyrelsens regi.
Jag var en sådan levande fågelskrämma.
Under
projektets gång var jag med i den lilla lokala Motala-Vadstena tidning, om hur
gås-skrämmeriet fungerade. Vi gjorde reportaget som en intervju med en fågelskrämma
som stod på åkern. Det var ganska roligt, intressant och faktaredogörande. När
reportaget publicerats ringde Thomas Modin sent en fredagseftermiddag och sa
att han ville inte jag skulle vara med längre som gåsmedarbetare. Då bröt
Thomas Modin mot yttrandefriheten. En grundlag vi alla har rätt till. I en
intervju i tidningen, som uppföljning, sa Modin att han tyckte inte
medarbetaren var en bra ambassadör för projektet. Därför uteslöts jag.
Många
tyckte jag skulle polisanmäla Thomas Modin för brott mot grundlagen, andra sa
skicka papper till JO. Jag valde JO och konstaterar att JO är totalt
verkningslös, för JO får man göra vad som helst i Sverige. Du får härmed kopia
på min kommentar till JO. Du är ju ny på jobbet. Jag tycker du borde veta lite
om hur det kan gå till på länsstyrelsen i Östergötland. Vill du läsa alla
handlingar, en stor lunta med massor av bilder och faktaredogörelser, så har du
ärendenumret på bifogad JO-kommentar.
Inte
visste du att tjänstemän kan bryta mot grundlagar utan en minsta vink från
Myndigheten? Inte visste du att massor av miljoner slängs bort till bönderna
utan egentlig anledning, och att det står prylar ute på åkrarna utan funktion,
och kostar massor av pengar. Men så fungerar Länsstyrelsen i Östergötland. Med
vänlig hälsning ”Fågelskrämman”.
Bifogar
tidningsreportaget så kan du se och läsa om vad får en avdelningsdirektör att
utesluta duktigt yrkesfolk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar