Reporter Johan Siever,
ÖstgötaCorrespondenten,
Corren, Linköping
Tjena Herr Besserwisser!
Din dagens text om tiggarna,
den har du väl ljugit ihop?!
Eller finns det två Johan
Siever på Corren?
Du som alltid fört fram de
stackars obemedlade tiggarna och hur synd det är om dem alla som oskyldiga lamm
som är i Sverige för att överleva.
När alla läsarna tycker synd
om den där Johan Siever i sin infantilitet och naiva drapor så blir Herr Besserwisser
Johan sur. Här skall minsann inte pratas skräp om stackars fattiga medan
läsarna säger att de är organiserade under kriminella. NÄÄÄÄ, uj,uj,uj, sånt
dravel ni läsare pratar säger då den egenmäktige fjanten Johan Siever.
Missionen har minsann inte dokumenterat något sådan brottslighet. Och den där
förmögne gossen som studsar tur och retur och tjänar pengar på Correns
tiggarlögner, han mår prima och fortsätter med sina halvbedrägliga lustigheter
som att han under sin organisations täckmantel gör en massa nytta, som att odla
några hönor hos en zigenarfamilj och liknande och all hjälp till de små barnen
som lär säljas som sexobjekt när de är i Sverige. Men Corren lyfter inte sådana
tabubelagda verkligheter. Corren visar det vackra kära stackars paret med sina
barn svältande hemma i någon avlägsen by på kontinenten. Corren har
uppenbarligen svag moral när en blaska så okritiskt stödjer flumverksamhet. Du
Johan, varför ger du inte tjejerna som tigger en inkomst?! De flesta sägs
välkomna folk i bingen om du bara betalar. Så synd är det om dom som anländer
under kriminell verklighet. DU nekade alltid till att tiggeriet var
organiserat. Nu vet du tydligen annat. Folk med lite förnuft i knoppen har
insett verkligheten hela tiden, utom du, som tydligen saknar förnuft. V.S.B.
HUR känns det att skriva
texten som dagens fakta om verklighetens tiggare? Är det sådant som kallas
pudel?
Du borde gå och gömma dig. Du
är en skam för journalistiken. Eller kan det vara så att du har mognat, blivit
tillräckligt gammal och vuxit ett strå i och med dagens redogörelse? Faan tro
det.
Det var texten nedan som gav anledning till texten ovan.
LINKÖPING Flera
tiggare i Östergötland sitter fast i en slags tiggartrafficking där andra
personer tar deras pengar. Corren har pratat med Ivan som berättar att han inte
får behålla något av det som han får i koppen.
Ivan står utanför en butik i Linköpingstrakten. Han är
rädd för att tala med journalister och spanar hela tiden oroligt ut över
parkeringen.
– De kan komma när som helst. Då måste ni sticka bums,
för jag vill inte att de ser att jag pratar med er. Då vet jag inte vad som
händer.
– Jag har fått nog nu. Jag kan berätta för er, och om
polisen kommer så kan jag berätta för dem. Det måste bli ett slut på det här.
Corren har under vintern samlat information om den
tiggartrafficking som enligt pålitliga källor pågår i Östergötland. Fattiga,
lågutbildade människor luras till Sverige med löften om jobb, men när de kommer
hit visar det sig att de förväntas att tigga. Deras ”reseledare” ger dem
sovplatser inomhus, men dagtid skjutsas de runt till olika platser och pressas
att tigga 9-10 timmar per dag. När de kommer hem på kvällarna tar ledarna hand
om merparten av deras pengar, ibland tar de alltihop. Offren känner sig mycket
utsatta i ett främmande land där de inte vet hur se ska agera, och därför
finner de sig i att tigga i månader.
Personer som arbetar nära tiggarna har hört många
vittnesmål om detta. Polisen har också fått uppgifter och under en tid spanat
mot ett hus i länet. Men hittills har ingen av tiggarna velat prata öppet om
vad som sker. Inte förrän nu.
– Jag kommer från Bulgarien, jag är 67 år och gammal
och trött. Men jag behöver pengar för att leva, och när jag träffade två män
där hemma som lovade mig jobb i Sverige så nappade jag på det.
– De sade att jag skulle tjäna ihop 20 000 svenska
kronor. Men när jag kom hit så visade det sig att jag skulle sitta utanför en
affär och tigga.
– Nu har jag suttit här i sex månader, under hela den
kalla vintern. Jag tigger minst nio timmer per dag, sju dagar i veckan. Jag är
helt slut, kroppen värker av kylan.
Medan Ivan berättar går människor ut och in i butiken.
Många känner igen honom och ler vänligt, en kvinna lägger en tjuga i hans kopp.
– Jag får inte behålla någonting! När de hämtar mig på
kvällen plockar de mig på alla mina pengar. De är skyldiga mig tusentals kronor,
utbrister han förtvivlat.
Han får hela tiden löften om att han ska få sina
pengar, men hittills har han inte fått ett öre. Jag ber honom förklara varför
han fortsätter tigga åt dem, varför han inte bara sticker?
– Jag är rädd för dem. Men det handlar också om
pengarna, jag är en fattig människa, jag kan inte åka hem tomhänt efter hela
denna vinter. Den svenska polisen måste ingripa så att jag får mina pengar!
En bulgariskregistrerad bil rullar in på parkeringen
och Ivan blir nervös. Han säger att de två bulgariska männen som styr
verksamheten ständigt bevakar honom. Han är deras bästa mjölkko, eftersom många
av butikens kunder känner igen honom får han ovanligt mycket pengar för att
vara tiggare.
– Det finns åtta andra personer från Bulgarien som är
i samma situation som jag. Vi bor i ett hus i Motala, och de skjutsar oss av
och an varje dag, berättar Ivan snabbt.
– Nu vill jag bara åka hem och slippa allt det här.
Men jag vill ha mina pengar först!
De flesta tiggare i Östergötland befinner sig inte i Ivans
situation. Enligt de uppgifter som Corren har fått från olika källor är de
flesta tiggare här på eget initiativ, och ingen tar deras pengar. Men problemet
med den typ av utnyttjande som Ivan berättar om, som man kan kalla
tiggartrafficking, tycks öka. En försiktig uppskattning är att det finns 2-3
grupper av människor i länet som utnyttjar tiggare på det här sättet.
Polisen känner till de här uppgifterna. De hävdar att
det är svåra brott att utreda eftersom de är helt beroende av att få kontakt
med EU-migranter som vågar vittna om vad de utsatts för. Men brottsoffren vill
oftast inte prata med polisen.
– Det handlar om väldigt utsatta människor som har sin
släkt kvar i hemlandet. De utsätts ofta för hot av typen ”om du inte gör som vi
säger så hämnas vi på din familj där hemma”. Det är ett väldigt effektivt hot
som gör att de flesta håller tyst om polisen kommer och ställer frågor, säger
poliskommissarie Håkan Stenbäck.
– Många fattiga människor från de här länderna har
också väldigt dåliga erfarenheter av polisen.
I Göteborg har polisen avslöjat ett fall av
tiggartraficking. Två personer sitter just nu häktade misstänkta för
människohandel kopplat till tiggeri.
Men svensk lagstiftning kring människohandel är illa
anpassad till den här sortens brottslighet. I somras stod två män åtalade för
människohandel kopplat till tiggeri i Halmstad. Den gången ogillade domstolen
åtalet och de två männen friades. Domstolen ansåg att det saknades bevis för en
fällande dom. Det fanns inte tillräcklig stödbevisning, ord stod mot ord under
rättegången, och rätten friade därför de misstänkta. Domen har dock överklagats
och ligger nu hos hovrätten.
FOTNOT: För att inte utsätta Ivan för några risker har
vi valt att göra honom anonym och inte avslöja var han tigger. Han heter egentligen
någonting annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar