Gammal mat till gamla! Skandal!

Till Länsstyrelsen, Östergötland, Ödeshögs kommun, Servera AB, LRF, Landshövdingen i Östergötland, Linköpings kommun. Sveriges kommuner och landsting, SKL.

 

 

Det här är Sverige!

 

Servera AB som står för stor del av kommuners matleveranser i olika former stämmer tydligen då och då kommuner som handlar in men sedan kräver bättre mat än vad Servera levererar!

 

Kommuner med rimliga krav på maten stäms och oftast vinner Servera sina ärenden i dum-stol!!!????

 

När schyssta kommuner kräver att djur som används som mat till våra äldre inte skall ha varit inlåsta i fraktbilar mer än åtta timmar så säger tydligen svensk bestämmandemyndighet att det går visst bra att frakta djur mer än 8 timmar.

 

När Servera nyttjar djur som är fullproppade med antibiotika så säger svensk övermyndighet att djur med massor av antibiotika utgör ingen risk för folkhälsan.

 

Så menar tydligen svenska ”dum-stolar”.

 

GRANNEN VAR FÖR INTE LÄNGE SEDAN OCH BESÖKTE SIN GAMLA MOR PÅ ÄLDREBOENDET OCH HAN SER DÅ PÅ MATPAKETET EN ETIKETT DÄR DET FRAMGÅR ATT MATEN HADE VARIT TILL OCH FRÅN BRASILIEN innan det som låg på mammans tallrik serverades i Ödeshög enligt uppgiftlämnaren.

 

Konklusion: svenska kommuner och företaget Servera må kallas inte annat än rejäla SKITSTÖVLAR!

 

Vad är det för skitstövlar som sitter och beslutar när Servera överprövar kommunernas krav på rimlig kvalitet på mat som kommunen ger gamlingar?

 

Och vad är det för skitstövlar i kommunerna som snålar på de äldres mat så de gamlas mat måste tur och retur till Brasilien?

 

Kan kommunpengarna ha tagit slut?

 

I så fall – varför?

Det vet ni alla men vågar inte säga det högt. Säg som det är! Låt inte onda politiska krafter förhindra att våra äldre får en dräglig tillvaro! Gör rent hus med förljugenheten och kliv fram för sanning och verklighet. Var inte fega!

 

..................Framtidslösa, menlösa, giriga nollkommuner och ett lika Östergötland.

 

Till Herman…….

Som en tanke_ när jag kommer hem kikar jag i Corren. Där står att regionen Östergötland ligger i allmän utveckling på 19e plats av 21. Östergötland halkar efter andra regioner.

Så här skriver en kommentator:

Bostadsbristen, akut och växande, riskerar att förstärka kräftgången.

Situationen är allvarligast i Linköping, det expansiva smycket i ett i övrigt rostbenäget och låghalt Östergötland.

Det stämmer med vad jag sa som sista ord utanför Valvet i Vadstena: fantasilöst, inget engagemang, noll flexibilitet, snålt och girigt.

Detsamma sa familjen som gav mig bostad när jag anlände till Östergötland. Du skall veta att det är inte lätt att komma till Östergötland!

Det stämde, har jag noterat. Samma sak hade familjen konstaterat sedan tidigare och därför lämnat Östergötland, på grund av kommunal snikenhet, total fantasilöshet och saknad av framtidstänk.

Och nu har SCB konstaterat detsamma.

Kul va!

Det handlar bara om sunt förnuft,

som saknas i både Sverige och Östergötland.

Sverige går nedåt på alla globala listor och jämförelser.

Sverige inte är bra för levande människor.

Behövs inga statistiker på SCB för att konstatera det!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.................OMDÖME SAKNAS! - Östergötland!

Under de första nio månaderna i år ökade antalet trafikolyckor med vildsvin med cirka 1.000 stycken i landet, säger offentlig statistik.

Men den där stackars lilla landshövdingskan i Östergötland, hon har en länsstyrelsestab som säger länet skall ha nolltolerans, samtidigt går vildsvin inte långt från länsstyrelsen och inne i stadsområden och bökar.

Herregud!

Hjälp de stackars krakarna med sådant dåligt omdöme..........

......grisarna eller/och tjänstefolk på länsstyrelsen?

....................SKAMMENS KARTONGER............................ KULTURARV - ÖSTERGÖTLAND

                    KULTURARV ÖSTERGÖTLAND,

En pseudotitel och låtsasverksamhet.


Här i två större kartonger ligger fotografier på flera hundra av länets postlådor längs vägar och vid hemma-hus. Många är målade av osannolikt duktiga Östgötar, amatörmålare och konstnärer, konsthantverkare och snickare. En stor samling kreativt begåvade människor. De skapade genom åren klassisk folkkonst. I dag återstår bara bilder av postlådorna, många träpostlådor har redan ruttnat sönder.

Detta är en samling fotografier som borde vara självklar del av det populära uttrycket Östergötlands kulturarv. De postlådor som ännu i dag finns av trä, håller på att ruttna, då återstår bara de här bilderna i sina kartonger. 



Forskare, posthistoriker m fl bör ha rätten att få kunna studera postgång etc från i dag. Därmed skall samlingen bevaras på lämpligt vis.


DETTA ÄR FOLKKONST.


Men Östergötlands museum - Kulturarv Östergötland - vill inte befatta sig med unik folkkonst.


Just nu ligger här flera hundra bilder som är inramade ute på marknaden. Dessa några hundra är bara en del av flera tusen bilder på postlådor från Östergötland. Hela dokumentationen av postlådor är i sig en stor kulturgärning, genomförd av en person. Men "kulturen" i Östergötland vill inte ha med folkkonst att göra.

Ta ditt delade ansvar för denna samling av pappersbilder på postlådor i Östergötland. Skaffa ett fåtal, visa din hembygd respekt. Bloggen har ägnat sju år på projektet. Ramarna är vackra som dekoration.

Men det är syvende och sist originalen i form av diabilder, negativ och digitala bilder som skall bevaras för historiker, kulturaktiva och forskare. Det är stor skam på Östergötlands museum och så kallade kultur- och museifolk om ingen övertar ett långsiktigt ansvar.
Varken Östergötlands museum, Kulturarv Östergötland, Länets hembygdsförening, kommunchefer och kulturens ledare i Östergötland visar engagemang eller entusiasm.

Ändå handlar det bara om att för evigt bevara en CD-skiva med flera tusen bilder av postlådor inbrända.

Dock har lokala media uppfattat materialet som värdefullt. Postlådorna  i Östergötland hängde först på ett galleri i Vadstena. Teve och lokala media rapporterade om denna kulturskatt. Motala-Vadstena tidning skrev om postlådebilderna. Corren var först genom att redaktör "Pitas" på sin tid fyllde sidor med postlådebilder, som blev väldigt mycket uppskattade av läsarna. Bilderna visades på biblioteket i Ödeshög, Radio Östergötland rapporterade och Corren hängde på ännu en gång.

Men inte en enda kulturansvarig visade intresse eller hörde av sig, trots bred medietäckning. Medborgarna trodde att Kulturarv Östergötland skulle komma som raket och se till att bilderna bevarades. Inte ens efter förfrågan har Kulturarv Östergötland intresse.


"Myndighetschefen" Dan kan tänka sig att lägga en webblänk till en hemsida, det är allt, och Kulturarvschefen har kravet att hemsidan skall vara av kvalitet! Så det så! Vad kvalitet är avgör givetvis Dan. Ett skamtänkande för Museet i Östergötland.


Ändå handlar allt om att för framtiden bevara en liten CD-skiva, inte ens det kan Kulturarv Östergötland - Östergötlands museum tänka sig att ansvara för!


Kulturarv Östergötland gör nämligen ingenting själva. Den personalen lägger allt ansvar på medborgarna. Då skall det nog inte heller finnas byråkrater inom Östergötlands musuem som säger sig företräda Kultur och Arv i Östergötland. Kulturarvet Östergötland svarar inte ens på brev ang kulturarvsobjekt och projekt, endast efter uppmaning och skärpta påpekanden. Det tog över tre månader för Dan på Kulturarv Östergötland att ens behaga svara med en första ointresserad rad. Så skall inte en tjänsteman hantera medborgare.

LÄGG NED:
KULTURARV ÖSTERGÖTLAND,
SOM DET NU FUNGERAR!



Bloggen tycker kulturens ansvariga i Östergötland är ynkliga, oförskämda, respektlösa och totalt utan intresse för sina begåvade medborgare som har producerat och skapat dessa postlådor som är outstanding i sitt slag.


Bilderna och särskilt originalen är en kulturskatt!

KULTURARV-ÖSTERGÖTLAND.

Men varken "myndigheten" med samma namn gör något, eller övriga ansvariga för Östergötlands kulturarv.

Östergötlands museum vill tydligen inte ens tänka tanken på ett bevarande. Varför skall en liten CD-skiva behöva vara så besvärlig för en stor Myndighetsinrättning?


Som postlådorna ligger på bilden ovan i kartonger, i pappersform och inramade, passar de bra i hembygdsgårdar, privata hem och i alla former av sammanhang där man har något som helst intresse av sin egen kultur, i till exempel kommunhus, det finns massor av bilder från Vadstena, Ödeshög och Mjölby.

Ramarna är dekorativa och bjuder på en överraskande begåvad kulturgärning.

Finns det något kommunalråd som är intresserad av sin egen lokala kultur?

Skammen ligger tät över Östergötlands musei- och myndighets och kulturpersoner.

VISST HAR TURIST-KOMMUNALA INTRESSEN RÅD ATT BEVARA NÅGRA FÖREMÅL SOM DRAGPLÅSTER INOM TURISM. VISST HAR KOMMUNERNA RÅD ATT VISA NÅGRA BILDER FRÅN SIN LOKALA KULTUR PÅ VÄGGARNA I KOMMUNHUS. Varje kommunalråd och museichef kan donera en hundring någon månad för att behålla sin kultur, men politikerna vill inte engagera sig och personligen aldrig ställa upp med något annat än pladder. POLITIKER OCH ANSVARIGA KULTURMÄNNISKOR BEHÖVER BARA LITE VILJA, LITE,LITE GNISTA, OCH LITE,LITE ENTUSIASM - MEN egenskaperna SAKNAS? Inget annat.

Ödeshögs kommun har till och med postlådekultur och bevarande uppe på dagordningen med tjänstenummer och diarienummer, men Ödeshögs kommunalråd har inte ens kommenterat ärendet. Ödeshögs kommun vill inte ta i sin egen kultur, fast postlådorna ligger som diskussion på kommunfullmäktiges dagordning. Ödeshög agerar regelvidrigt mot kommunärenden. Men så är det. Kommunalråd är inte intresserade.

Trögt i Östergötland?

Folk utanför länet hörs säga så?

Pippi med posten, tänk, den som målade lådan skulle säkert kunnat arbeta som illustratör, vilken autodidakt!

Kan man tänka sig vackrare och mer rationell postankomst?

Vid köksbordet bakom fönstret.

Som sagt, postlådemotiven är folkkonst.

Superjobb av anonym begåvning, skepp i relief utskuret i ett enda mastigt trästycke.

Det behövs minst en hantverkare av god kvalitet för att skapa denna postman i nästan helfigur, tänk så glad brevbäraren blir när han får möte en kollega.

Säkert är postlådans ägare jägare eller ornitolog.

Ofta relaterar brevlådor till lådägarens person.

Ortens jägarprofil har givetvis gjort sig en älglåda, i dag är den här postlådan sönderrutten, bara denna bild återstår, prata om kulturarv Östergötland.

Grisar på låda, varför inte?

Som sagt, FOLKKONST. De här postlådebilderna betraktas som ett självklart Kulturarv Östergötland för nästan alla människor, utom för de som härskar över Östergötlands museum och kulturarvet.

Säkert ett sött människopar, liksom lådan.

                       Petterssons lingon.

Så till spisen, den står längs vägkanten och ägaren renoverar spisar.

Ingen av de här visade bilderna duger för Museifolket i Östergötland att bevara som ett kulturminne från Östergötland. Vad är då kultur för personalen vid Kulturarv Östergötland, Östergötlands museum? Kulturen i Östergötland visar ingen respekt, ingen ödmjukhet, absolut ingenting för alla dessa Östgötar som producerat och målat och skapat dessa postlådor.
Dom här bilderna är endast några ur en samling av ungefär 2000 av olika postlådor. Men den dokumentationen är ingen kulturbrutta eller kultursnubbe i Östergötland intresserad av att bevara.

Spisen blir nu den sista anhalten för alla tusentals bilder som fotograferats av en enda person för egna slantar och under 6 år.

Men nu skall rasket brännas!
I spis eller på bål!

En präktig kulturskandal ägnad  Östergötlands museum - Kulturarv Östergötland!

.........Landshövding som fågelskrämma

  

Vad skall vi med JO till?

Ärendehandlingarna visar att JO med sitt svar inte bryr sig, trots att:

Avdelningsdirektör Thomas Modin, Länsstyrelsen i Östergötland utesluter en medarbetare från ”Gåsprojektet” efter att medarbetaren figurerat i en lokal tidningsartikel.

Thomas Modin, avdelningsdirektör har inte rätt att utesluta medarbetare med grundlagsskyddad yttrandefrihet.
 

Men grundlagen bryr sig inte JO om.

Thomas Modin avdelningsdirektör, Länsstyrelsen i Östergötland besvarar inte frågor, i ärendehandlingarna ges exempel på cirka 30 frågor som Modin inte besvarade under pågående projektarbete.

Thomas Modin lämnar inte ut begärda handlingar, det berör inte JO.

Ett flertal påpekanden under Thomas Modins ansvar kring misstänkta tjänstefel bryr sig inte JO om.

Miljoner av allmänna medel delas ut till markägare utan att den ekonomiska insatsen på något vis kan bekräftas vara till nytta, men JO tycker inget om situationen.

JO bryr sig inte fast årtionden går i Thomas Modins och länsstyrelsens regi utan att någon som helst fakta redovisas över om de många miljonerna gör nytta eller ej.

Arbetsmetoder och insatser som dokumenterats vara totalt utan värde fortsätter år efter år i Thomas Modins och länsstyrelsens i Östergötlands regi.

Nu, årtionden efter gås-skrämmeriets inledning står observatörer längs vägkanter och skrattar åt Thomas Modins och länsstyrelsens insatser ute på åkrar.

 Man undrar över vad som pågår.

Enklast beskrivet är väl länsstyrelsens arbetsinsats där en figur i masonit är uppsatt på åker för att skrämma gäss. Ofta ligger dock gåsflockarna runt den figur som länsstyrelsen satt ut för att skrämma gässen!

Kan Thomas Modins och länsstyrelsens insatser få större profil som parodi?

Men länsstyrelsen och Thomas Modin fortsätter, år efter år att använda sig av värdelösa insatser och miljoner delas ut.

Inhandlad utrustning för hundratusentals kronor gnom åren står året runt ute i terräng och blir förstörd och ingen kontroll över utdelad materiel existerar.

Men JO bryr sig inte om något.

Inte ens när Thomas Modin ringer och avslutar ett medarbetarskap och därmed bryter mot svensk grundlag om yttrandefrihet reagerar JO.

Vad skall vi med JO till?

Till Landshövding Elisabeth Nilsson,

Länsstyrelsen, Östgötagatan 3, 58232 Linköping

Här komplement ang tidigare material om gåsprojektet, länsstyrelsen i Östergötland samt Thomas Modin.

Hoppas du begär bilder från JO och du har då den enda fungerande utvärdering av gåsprojektet som du ansvarar för.  Jag tycker det är märkligt att projektet få pågå under länsstyrelsens vingar. Det är i grundlag förbjudet att lägga munkavle på medborgare och avfärda folk på grund av fällda allmänna yttranden, men ingen inom myndigheten bryr sig, bara kollegor till fågelskrämman, mediemännsikor.

Vid efterhörande hos jurister låter det som om juridiken också borde kunna ifrågasätta om länsstyrelsen – Thomas Modin, begår trolöshet mot huvudman, lagbrott i form av tjänstefel i olika sammanhang, maktmissbruk och möjligen förskingring

Härmed bifogas pappersluntan som ligger hos JO med anledning av det så kallade gåsprojektet under Thomas Modin när han utestängde en medarbetare på grund av att personen yttrade sig i en liten tidning på lokal nivå. Modin vill ha munkavle på sina medarbetare, vilket är olagligt enligt grundlagen.

Tyvärr bryr sig varken JO eller länsstyrelsen om detta faktum.

Sverige är ett fantastiskt land som många säger. Den enda existerande faktaredogörelse och utvärdering av gåsprojektet ligger här i denna lunta, förutom i ett stort antal månads- och veckorapporter som ligger hos Thomas Modin. Han har inte gjort någon som helst utvärdering av aktiviteterna. När undertecknad hade figurerat i lokaltidningen som talande fågelskrämma blev fågelskrämman utesluten. Sedan dess har gåsaktiviteterna i stort upphört utöver mindre insatser när länsstyrelsen delar ut materiel som kostar en massa pengar men som enligt berörda bönder och andra inte alls har någon funktion eller effekt på gässen.

Som jag nämnde kan man se folk stå och skratta på vägkanten åt de insatser länsstyrelsen utför. Östergötlands länsstyrelse

stimulerar inte särskilt till myndighetsförtroende.

Karl Martin Axelsson, under Thomas Modin, sade vid två tillfällen att Thomas gick i taket när han hade sett min kilometerrapport. Modin tyckte det gick åt för mycket pengar på kilometrar. De två tillfällen som Thomas gick i taket för,

var efter två av de värsta månaderna under många år, med enormt mycket gäss på åkrarna. Jag började skrämma gäss vid 03-tiden på morgnarna och de sista fåglarna fick jag i luften ofta vid 22-tiden. Dessutom körde jag över stora arealer kring Tåkern och jag var den ende som höll gäss borta i praktiken.

Bönderna var glada för det. Gåsprojektet handlade ju om att skrämma bort gässen och jag med länsstyrelsen hade lovat att åta mig delar av arbetet, då skulle jag givetvis också fullgöra min plikt, en moralfråga.

Men Modin ville tydligen inte ha det så att myndigheten fullgjorde sina löften inför bönderna. Han leker hellre en låtsaslek genom att bara ösa ut pengar på insatser som inte gör nytta.

I den här luntan finns resultat – utvärderingar som tagits fram som enda resultat efter snart årtionden av gåsprojekt. Och mina rader i luntan är de enda fakta som har redovisats under Thomas Modin. Han sa på telefon den där fredags eftermiddagen när han ringde för att utestänga mig, att han vet ju inte vad som sker på åkrarna. Som levande fågelskrämma skickade jag noga nedskriven rapport varje månad. Karl Martin stod som mottagare. Thomas avslöjade sig genom att efter några år säga att han visste inte ens att det kom in rapporter, välskrivna med gässens beteende och vanor etc. Noteringar som skulle kunna ligga som underlag för vilken disputation som helst, men länsstyrelsen har inte ens läst rapporterna, och Thomas Modin vet inte ens att rapporterna finns på hyllorna.

Hur ynkligt och beklämmande får en avdelningsdirektör agera inom Myndighetens väggar?  

I dag gör bönderna allt praktiskt arbete själva. Länsstyrelsen kör ut de där masonitfigurerna någon gång ibland till bönder och dumpar figurerna och sedan skall bönderna själva sätta upp på åkrarna. Alla vet att arbetet och insatsen är totalt värdelös. Fråga vilken bonde som helst och han säger att figurerna hjälper en timme eller två och sedan står gässen intill och flockar sig sedan kring länsstyrelsens gås-skrämmeri-material. Det är en stor parodi på aktivitet detta. Alla vet vilka insatser som måste till för att hålla gässen borta, men länsstyrelsen drar knappt ett strå till den skrämsel som gåsprojektet säger sig skall utföra. Dock finns det lilla positiva inslaget att du bjuder bönderna på nyårsraketer. När bonden smäller av en stor raket över åkern blir givetvis gässen rädda och flyger sin väg, men de återvänder efter en timme eller två.

En länsstyrelse har dock agerat seriöst kring skadegörande gäss. Den länsstyrelsen har en man heltidsanställd som levande fågelskrämma. Den länsstyrelsen har tagit sitt ansvar med sitt löfte att hjälpa lantbrukarna. Det ansvaret har Östergötlands länsstyrelse inte tagit.

Myndigheten i Östergötland har överlämnat hela praktiska ansvaret på markägarna. Då skall myndigheten inte prata om att det pågår ett gåsprojekt som hjälper bönderna. En bonde, som initialt var illa omtyckt kring gåsprojektet, sade att han vill inte odla gäss runt Tåkern, han vägrade att avsätta mark till gåsåkrar.

Nu ser alla att den då ”spolierande bonden” fick rätt. Det enda länsstyrelsen gör nu är att fodra gäss för miljoner kronor samtidigt som bönderna har kvar sina problem, förlorad inkomst och gässen tycks bli fler och fler. Alla vet att det är ett heltidsarbete att hålla gässen borta från skördarna. Bönderna går upp och går ut på åkrarna fyra, fem på morgnarna för att skrämma gäss, men bönderna tycker de skall få vara bönder och inte fågelskrämmor, sådan var jag. Men Thomas Modin kräver munkavle på medarbetare och därför uteslöts min person.

Jag tycker som medborgare att du som landshövding skall känna till vad som pågår inom husets väggar. Därför bjuder jag på den här informationen. Hos JO ligger dock även 43 stycken fotografier som jag bifogade min första lunta till JO. JO vill dock inte skicka kopior på fotografier och inte heller returnera originalen. Så vill du se bilderna som på ett förstklassigt vis dokumenterar värdelösheten i projektet så måste du begära särskilt att få kopior på bilderna. Jag tycker du skall göra så. Därmed har du då en komplett ärendehandling, den enda utvärdering och beskrivning som finns kring gåsprojektet under Thomas Modin.

Många lokala människor säger om gåsprojektet: Det är illa skött. Varför står tusentals kronor och blir förstörda i form av länsstyrelsens materiel på åkrarna, året runt utan tillsyn? Varför drar man in på den enda metoden som fungerar för att skrämma gäss? Vilket innebär närvaro med en man och hund och bössa på åkrarna. Ersättningarna för gåsåkrar verkar vara hipp som happ men delas ut utan att ifrågasätta effekt och någon ekonomisk kalkyl för resultat från gåsåkrarna finns inte. Länsstyrelsen har ingen aning om hur mycket bönderna blir hjälpta ekonomiskt av gåsåkrarna. Om de nu blir hjälpta? Men enorma summor rullar ut på jordbruksfälten utan att ifrågasättas.

Bönderna säger att dom har aldrig haft så lättförtjänta pengar som ersättningen från länsstyrelsen.

En bonde fick ungefär dubbelt så mycket för sin gåsåker mot vad åkern egentligen var värd. Tack, sa han och höll tyst.

Thomas Modin har varken koll på utgifter, inköp och redovisar heller inte materielanvändning, som delas ut till folk som sedan aldrig kontrolleras. Prylarna ligger i ladugårdar, försvinner i allmän röra och eller står ute på åkrarna och faller ihop utan nytta. Men det är väl så en myndighet skall förvalta skatteslanten. Och du liksom andra på myndigheten, du har väl inget ansvar?

Givetvis lägger du den här luntan i helhet på hyllan utan att ha tagit del av all information som bjuds. Men låt luntan ligga som historiskt dokument så någon samhällsforskare i framtiden kan ta del av myndighetsutövning i nutid.

Mvh tony håkansson,120529

Till Landshövdingen Elisabeth Nilsson,

Länsstyrelsen, Östgötagatan 3, 58232 Linköping

Det finns en pott med pengar som går till att skrämma gäss i länsstyrelsens regi. Jag var en sådan levande fågelskrämma.

Under projektets gång var jag med i den lilla lokala Motala-Vadstena tidning, om hur gås-skrämmeriet fungerade. Vi gjorde reportaget som en intervju med en fågelskrämma som stod på åkern. Det var ganska roligt, intressant och faktaredogörande. När reportaget publicerats ringde Thomas Modin sent en fredagseftermiddag och sa att han ville inte jag skulle vara med längre som gåsmedarbetare. Då bröt Thomas Modin mot yttrandefriheten. En grundlag vi alla har rätt till. I en intervju i tidningen, som uppföljning, sa Modin att han tyckte inte medarbetaren var en bra ambassadör för projektet. Därför uteslöts jag.

Många tyckte jag skulle polisanmäla Thomas Modin för brott mot grundlagen, andra sa skicka papper till JO. Jag valde JO och konstaterar att JO är totalt verkningslös, för JO får man göra vad som helst i Sverige. Du får härmed kopia på min kommentar till JO. Du är ju ny på jobbet. Jag tycker du borde veta lite om hur det kan gå till på länsstyrelsen i Östergötland. Vill du läsa alla handlingar, en stor lunta med massor av bilder och faktaredogörelser, så har du ärendenumret på bifogad JO-kommentar.

Inte visste du att tjänstemän kan bryta mot grundlagar utan en minsta vink från Myndigheten? Inte visste du att massor av miljoner slängs bort till bönderna utan egentlig anledning, och att det står prylar ute på åkrarna utan funktion, och kostar massor av pengar. Men så fungerar Länsstyrelsen i Östergötland. Med vänlig hälsning ”Fågelskrämman”.

Bifogar tidningsreportaget så kan du se och läsa om vad får en avdelningsdirektör att utesluta duktigt yrkesfolk.

..................Corren - Gerd - Vadstena

Till Gerd , Lokalredaktör, Vadstena, Corren!

Jag kan inte låta bli att fortsätta gagga ord till dig med tanke på att just nu är det tisdag och du krubbar fika och kaka på Correns bekostnad………Jag är djupt avundsjuk på dig. Aldrig har man det så bra som att vara lokalredaktör. Det insåg jag snabbt i branschen. Lägga leriga stövlar på skrivbordet och ha bössan och hunden med inne på redaktionen blev väl min karriärlängtan. Så hade jag det också i flera omgångar som lokalredaktör i olika delar landet. Jag brukar säga att jag har jobbat som lokalis från den minsta dagliga tidningen i Sverige till Sareks fjällvärld, och det är ju sant och så har jag gjort som alla andra, haft en sommar på Expressen. Jag vet inte om du är sån, men folk brukar säga de arbetar för att överleva, jag har nog alltid levt för att arbeta – å andra sidan upplever jag aldrig att jag arbetar. Jag lever och måste jag arbeta så slutar jag med det arbetet. Två gånger blev jag inkallad till centralredaktioner och instoppad i ledningsgrupp, fick fri lägenhet, tjänstebil och hörde att jag var tilltänkt redchef. Efter tre månader i storstan begärde jag mig åter till min gamla lokalredaktion, och så trivdes jag igen.

Tänk så enkelt du har det! Fabror Fisk eller vad han heter sitter på morgonmötet och säger att du Gerd kan väl göra det och det i dag och så får du ett papper där alla grejer är listade som skall göras under dagen. Som frilans har man aldrig förmånen att andra tänker åt en. Bästa frilansperioden hade jag i Stockholm, då fanns den gamla Bonnierskrapan på Torsgatan. Högst upp satt bildtidningen Se. Sedan satt Året runt och alla andra. ÅR köpte ett åttasidigt rep när jag kom hem från Seychellerna. Då hade jag avslutat ett biståndsjobb som kejsaren invigde och eftersom jag inte hade haft semester på fyra år så tyckte jag att jag hade förtjänat relax på Seychellerna, men som sagt, man kan inte låta bli att tänka med kameran, och på den tiden var Seychellerna inte alls särskilt bekant. Så Året Runt körde ut åtta sidor av mina bilder, och jag fick en halvårslön tyckte jag, för repet. I dag går det inte att ens försöka försörja sig som frilans i Östergötland, några åker till andra delar av Sverige eller utomlands, men Östgötatidningarna är bara oförskämda och skall ha allt gratis. Fyy faaan vilken tidningsmoral som existerar i Östergötland. Mot förr i Bonnierskrapan: Man började med fullpackad portfölj på Se högst upp och sålde så gott det gick, sedan tog man hissen våning för våning nedåt och hade man tur så skrapade man ihop en eller två månadslöner, sedan gick man till Tennstopet och kånkade bärsch med alla andra, så var livet på den tiden. Men i Östergötland skall alla blaskor ha gratis material. Jag gjorde som jag brukar göra när jag kom till Östergötland, försökte kränga rep. Jag anlände efter Afrika och sex år till ny plats i livet. Jag gjorde ut bilder och färdiga genomarbetade förnämliga rep och erbjöd lokalblaskor. Jag brukade på den tiden ta 5000 av småtidningar, per rep. Den här chefen sa att vi har inte råd att betala. Däremot tyckte han att han skulle skicka hem en reporter som skulle göra hemmahosrep med min negerhustru i den lokala lilla byn Borghamn. Jag sa att LillBabs tar 50 000 för hemmahosrep, jag är billig, tar bara 5000 med min negerhustru och fritt kaffe och kakor. Han ville ha gratisbesök. Jag bad tidningschefen fara åt helvete och visste givetvis att sålde jag mig och negerhustrun i en liten by på Vätterns strand efter ett liv i Afrika och som storviltsjägare så kunde jag åtminstone dra 15 tusen ur någon tantblaska. Och så blev det. Men Corren räddade mig på starten, gav mig lokalredaktionen i Ödeshög innan las inträdde och sedan kom Gunilla hem till Sverige och tog över. Så kan det gå. Aldrig har man det så bra som när man är lokalredaktör, men det kan bli insnöat, och då drar jag………….Jag tycker du är duktig, förnuftig och logisk, proffsig klok reporter, hade du velat så kunde du nog har klättrat, men du kanske är som jag , du har ingen önskan om den klättringen……….mvh, nu är det dags för fikat så stick och missa inte tiden.

..........................JO - MENLÖS FIGUR?

Till Justitieombudsmannen, JO, Västra Trädgårdsgatan 4, Stockholm

Ang ärende 4943-2010.

Vad skall vi med JO till?

Ärendehandlingarna visar att JO inte bryr sig, trots att:

Avdelningsdirektör Thomas Modin, Länsstyrelsen i Östergötland utesluter en medarbetare från ”Gåsprojektet” efter att medarbetaren figurerat i en lokal tidningsartikel.

Thomas Modin, avdelningsdirektör har inte rätt att utesluta medarbetare med grundlagsskyddad yttrandefrihet.

Men grundlagen bryr sig inte JO om.

Thomas Modin avdelningsdirektör, Länsstyrelsen i Östergötland besvarar inte frågor, i ärendehandlingarna ges exempel på cirka 30 frågor som Modin inte besvarade under pågående projektarbete.

Thomas Modin lämnar inte ut begärda handlingar, det berör inte JO.

Ett flertal påpekanden under Thomas Modins ansvar kring misstänkta tjänstefel bryr sig inte JO om.

Miljoner av allmänna medel delas ut till markägare utan att den ekonomiska insatsen på något vis kan bekräftas vara till nytta, men JO tycker inget om situationen.

JO bryr sig inte fast årtionden går i Thomas Modins och länsstyrelsens regi utan att någon som helst fakta redovisas över om de många miljonerna gör nytta eller ej.

Arbetsmetoder och insatser som dokumenterats vara totalt utan värde fortsätter år efter år i Thomas Modins och länsstyrelsens i Östergötlands regi.

Nu, årtionden efter gås-skrämmeriets inledning står observatörer längs vägkanter och skrattar åt Thomas Modins och länsstyrelsens insatser ute på åkrar.

Man undrar över vad som pågår.

Enklast beskrivet är väl länsstyrelsens arbetsinsats där en figur i masonit är uppsatt på åker för att skrämma gäss. Ofta ligger dock gåsflockarna runt den figur som länsstyrelsen satt ut för att skrämma gässen!

Kan Thomas Modins och länsstyrelsens insatser få större profil som parodi?

Men länsstyrelsen och Thomas Modin fortsätter, år efter år att använda sig av värdelösa insatser och miljoner delas ut.

Inhandlad utrustning för hundratusentals kronor gnom åren står året runt ute i terräng och blir förstörd och ingen kontroll över utdelad materiel existerar.

Men JO bryr sig inte om något.

Inte ens när Thomas Modin ringer och avslutar ett medarbetarskap och därmed bryter mot svensk grundlag om yttrandefrihet reagerar JO.

Vad skall vi med JO till?

MILJONER i MASSOR till GÄSS och BÖNDER!!!!!!

När Länsstyrelsen skall skrämma bort gäss från åkrar

köper myndigheten masonitskivor och ställer ut på böndernas marker. Figurerna skall skrämma gäss.

Finns det en gås på en åker, och finns det en figur som skall skrämma gåsen,

så ställer sig gåsen bredvid figuren.

Det kallar Länsstyrelsen för gåsskrämmeri.

Projektet har kostat tiotals miljoner kronor.

Så här skrämmer Länsstyrelsen i Östergötland bort gäss från åkrar. Gåsen känner sig trygg bredvid skrämmaren, så menlös kan man väl säga är länsstyrelsens metod att skrämma gäss.

LÄS GRIS----BOKEN.

Läs och lär om vildsvin, det behöver Östgötar.

Boken lär dig att hantera vildsvin. Handlar om vildsvin jorden runt, och Östgötar behöver lära sig om vildsvin.

Länsstyrelsens rekommendationer om hur att förvalta vildsvin är okunniga, löjliga och allmänt fåniga.  

I boken finns också jakthistorier, hur att sköta sina vildsvin och kanske mest om hur att förvalta vildsvin. Den här boken borde alla styrelsemedlemmar i jägarförbunden ha och lära av, särskilt de ansvariga för vildsvin i Östergötland.

Men de människorna vill bara agera som de besserwisservarelser dom är.

Boken kan köpas på e-handel.

VARG och SKRÄMMA

Östergötlands länsstyrelse och dess ambassadörer???????

Tja, varg som fågelskrämma, samma skrot och korn enligt länssyrelsen i Östergötland.

När den ensamme vargen hade får som favoriträtt på menyn blev den inte populär.

Därför jagades och sköts den.

- Vargen var ingen bra ambassadör, sa Länsstyrelsen i Östergötland.

 

När fågelskrämman var oerhört populär bland populasen, sa dock Länsstyrelsen:

- Fågelskrämman är ingen bra ambassadör, och så avlivade länsstyrelsen sin fågelskrämma.

 

På länsstyrelsen i Östergötland har de nog inget annat för sig än att utnämna ambassadörer, sa en medborgare och frågade:

hur blir man ambassadör i östergötland?