Bönder som bönder eller är vi alla olika?
Jag satt en minut och tittade på hur den storslagne lastbilen, med specialmontage som lyfthytt och andra finesser, lastade halmbalar. Allt beskådade jag lätt som en plätt eftersom den imponerande stora lastbilen stod mitt i körbanan av den lilla vägen och absolut ingen annan sorts bil kunde komma förbi. Jag satt där och tittade på hur föraren som nu hade hoppat upp i sitt extra medhavda lyftkranstorn hanterade halmbalar, en efter en, med en jättes stora gripverktyg som hängde och slängde i tunga kedjor. Jag satt i fem minuter och då anslöt en personbil, en liten Opel av något slag, bakom mig, där jag stod nedkörd i dikeskanten som sluttade mot en häck till ett torp. Så tittade jag femton minuter på lastbilen som lastade halmbalar. Nu hade två personbilar och traktor ställt sig i väntan och position på andra sidan lastaren. Jag satt och tittade från min Audi, visserligen varm och skön, men tittandet började bli lite småtråkigt. Halmbal upp, och halmbal ned. Halmbal upp och halmbal ned. Nu var jag inne i sittandet och tittandet på halmbalar under den tjugonde minuten. Nu hade två traktorer och tre personbilar, backat och svängt och ändrat riktning och kört sin väg på en annan liten körväg som inte var spärrad av mastodontlastare. Men vi andra stod troget kvar. För stunden och utan stora bilövningsarrangemang och bök och krångligheter kunde vi helt enkelt inte göra något åt vår position. Så vi väntade. Jag satt där och tittade och tänkte att så där gjorde jag minsann aldrig som bonde. När jag hade hyrt in en lastbil som skulle spärra vägen, för det vet den ansvarige bonden som äger halmbalarna i god tid, så skrev jag som bonde stora plakat och sa att mellan klockan då och då är genomfart omöjlig på grund av halmlastning längs vägen. Och så satte jag ned de stora skyltarna till infarterna på den aktuella väg som skulle bli spärrad. Så hade dock inte denne ansvarige bonde gjort. Kanske bonden inte kunde skriva? Vem vet? Det finns så mycket folk av olika slag numer. Kanske bonden gav tusan i om det samlades trafikanter både framför och bakom halmlastaren? Vem vet? Eller så tänkte inte bonden alls? Vem vet? Så svaret på frågan i titeln blir att vi är alla olika, och bönder som bönder är inte sant. Det vet jag efter trettiosju minuters halmbalstittande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar