Jakt på älg, varg och björn. En unik jaktfilm.
Det var en gång en filmkritiker som skulle ge sin sedvanliga kritik efter biobesöket i sin hemmatidning och han skrev i sin kolumn:
- Gå och se den!
Det var allt han skrev!
Jag säger detsamma om dokumentärfilmen som visades på SVT häromdagen.
Nyligen såg jag premiärvisningen av Svenska Jägareförbundets film med tio porträtt av fina jägare där man försöker gestalta jägarens själ. Visst var de porträtten av jägarliv en fin film om jägare som levde med sitt intresse, men den här produkten som Bengt Jägerskog presenterar i teve är inte bara ett snäpp närmare jägarens själ utan Jägerskogs jaktfilm är superb. Går det att få fram finare jaktfilm? Det tog honom tjugo år att samla materialet och bättre har han säkert inte kunnat förvalta de tjugo årens filmarbete. Leif GW Persson sa en gång att det syns på folk om dom är ”riktiga” jägare. Jag håller med Leif GW. I Bengt Jägerskogs film finns bara ”riktiga” jägare. Den som inte tycker om filmen är verkligen naturhatare. Dock är även jägare människor och svagheter måste finnas även i jägarkåren. Själv hade jag aldrig tagit mig genom snötyngd tät skog med hög upplega och en studsare över axeln med pipöppningen uppåt, utan skydd. Och nog tänkte många jägare som såg programmet på att en gång stod bössor lutade i skogen med piporna uppåt och mot en större trädstam. Sämre lutstöd för bössan får man leta efter. Detsamma gäller den snabba bild som passerade men ändå visade ett vapen med pipan lagd mot ett av bilens gummidäck och kolven ned på vägen. Så tror inte jag de flesta jägare ställer ifrån sig bössan. Men skott på björn, naturscenerier, jägarnas samverkan var suveränt beskrivna. Som den fiolspelande dalmasen sa utanför jaktkojan: Vi har ju den sociala biten också. Det är inte bara jakt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar