cecilia hagen, expresssen

Till Cecilia Hagen, Expressen

Hördu dududu!

Vi är inte alls några bifigurer!

När du kommer hem från Prag skall du inhämta den lilla boken ”En erotisk resa med Petter Nicklas”, och du skall inse att vår tid är nu, liksom förr! Du kan det globala livet, du kommer att känna igen dig!

..................Kul skrivning....strypa som strypa, vem vet?

Jösses alltså, Cecilia Hagen har skrivit om den vackra kokerskan med sin strypande mans näve på bild i tidningen. Nu jäklar, nu får hon nog, Cecilia........

.,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,Cecilia och glömskansgoda värld.

Museala? Är det vad vi är, allihop? Museala värdeföremål, i så fall.
 För att ni ska veta det redan nu, ni som kanske inte ens var födda år 1973 när jag skrev min artikel om killen som knäckt vår sommargåta, vill jag avslöja att inuti, innanför det av tiden förändrade skalet, inne i själva skallen, där är man ungefär samma person precis alltid. Och med stigande förvåning försöker man ta till sig att tiden bara gått och gått och åren svunnit.
Men än är det inte dags att på allvar ta itu med allt man försummat på vägen. Än kan jag skjuta upp det ytterligare en stund. Och må den stunden bli riktigt lång.
Så sa Cecilia Hagen i sin krönika. Hakelius på Aftonbladet förklarade att hans texter snart skulle gå in i glömskans värld, och Bloggen säger till Hagen: tja, vi stod en gång i en liten hiss, från någon slags bakingång till Expressen, och sa ingenting. Må dina texter falla i glömskans goda arkiv och ha det bra.