soheila fors

Soheila har flytt till Sverige. Hon grundade en organisation med namnet Khatoon som arbetar med invandrarkvinnor som utsätts för våld.

Soheila  frågar:

Finns det Sverige som jag flydde till?

Finns det Sverige där religionsfrihet råder?

Eller har Sverige varit en dum gås som låtit sig plockas?

Som i naiv självgodhet över sin tolerans bjudit in intoleransen och gett den nycklarna till huset?

Jag vill tro att det Sverige vi drömt om finns kvar, att det ännu lever.

Jag vill tro att arvet; ett fredligt fritt, jämställt och demokratiskt samhälle ännu kan skiftas.

Jag vill tro på en plats av godhet och medmänsklighet, en eld som vi alla kan sitta kring.

Soheila Fors

 SVAR: Tyvärr Soheila har du anlänt till ett Sverige där det naiva och enfaldiga nu styr, till ett land där islam råder och gör som den vill. Tyvärr Soheila har du anlänt till en diktatur där även statsledaren deklarerar som en diktator att han inte är intresserad av medborgarnas vilja.

Den svenska självgodheten är infantil och härskar.

Det Sverige du flydde till finns inte längre. Du frågar om religionsfrihet finns i Sverige. Svaret är nej, på papper ja, men i verkligheten ej, för tror du fel trakasseras du. Muslimer har infört den för Sverige nya regeln.

Som du misstänker: Sverige har varit dum som en gås och låtit sig plockas.

Politikerna är sämre än den dummaste gås.

Politikerna har givit landets nyckel till intolerans och nollförnuft, ej det gamla Sverige du trodde du flydde till.

Till Soheila Fors, Kathoon, regeringskansliet, riksdagens ledamöter, Miljöpartiet, Maria Ferm, Gustav Fridolin, Centerpartiets kvinnoförbund, Socialodemokraternas kvinnosällskap, Annie Lööf, Dinamarca, vänsterpartiet. Christina Höj-Larsen.

SVT-fusk och bedrägeri

Kameran ljuger ej sägs det, men texten gör så, tro inte allt du ser på teve.

Förvånad blev Bloggaren när han tittade på ett alldeles utmärkt teveprogram på SVT som heter Människans Planet och handlar om den lilla människan och Moder jord.

Avsnittets delrubrik sades vara farliga djur.

Då tar man floden Zambesi som exempel på människans anpassning för att undvika farliga djur. Först har filmen visat vackra vyer på strömvatten och närbilder på elefanter som redigeras till farliga djur när de klättrar ned för älvbrinken för att dricka vatten. En hotande farlig krokodil flirtar med tittaren och så sänker krokodilen sitt huvud under vattenytan, och flodhästarna illustreras av en gäspande flodhäst med det största gap och tänder man kan tänka sig, allt mycket farligt.

Så kommer fem fiskare i ultrarapid över flata klipphällar intill floden och vattenkaskader  i bakgrunden. Det är fiskare som gått en hel mil för att komma till sin fiskeplats.

–Vi går hit eftersom inga farliga stora djur vågar sig till denna plats, säger fiskarna.

Männen kastar ut en rev med krok och mask på. Strax drar man en lagom stor matfisk.

- Förfäderna har lärt oss var vi kan fiska utan risk att bli tagna av farliga djur, säger en av männen i bild.

Samtidigt säger speakern att djur är inte farliga på den här fiskeplatsen, däremot lever männen farligt av annan anledning, de befinner sig på ett riskfyllt ställe. De kan tappa fotfästet och trilla nedför Victoriafallets höga fallhöjd ned i Djävulsgropen. Männen fiskar nämligen på randen till vattenfallets strida fallkant ned i bråddjupet. Och så framgår att männen fiskar mycket nära Victoriafallets nedsläpp och vattenkant som stupar tvärt 105 meter rakt ned.

Står man där och fiskar och slänger kroken inom de närmaste metrarna intill stupet finns bakvatten som driver i lugna pooler och där står fisk av olika sorter. Det är den fisken som dessa fiskare försöker fånga. Förfäderna har lärt männen, säger dom, att fiska på rätt ställe, så inga vilda djur kan ta männen. Men platsen är farlig i sig.

- Vi går aldrig ensamma hit, betygar en av männen. 

Och så panorerar kameran från helikopter över Victoriafallens störtande vattenskum ned i Djävulskatarakten med männen som små varelser på stupkanten.

Allt inramat av en suveränt vacker vy.

Jag trodde faktiskt att det här programmet var seriösare.

Sanningen är den att fiskeplatsen är en stor turistattraktion vid Victoriafallen. Det går guidade turist-fiske-turer ut till just den fiskeplats som de lokala fiskemännen sades ha promenerat en hel mil för att nå. Turisterna bor på fint hotell cirka två kilometer från den här utvalda fiskeplatsen som förfäderna sägs ha lärt filmens män att besöka efter en lång vandring. Förmodligen var de herrar som syntes på bilden, regionens turistchef med assistenter eller söner och så fick dom ett schysst honorar av filmbolaget för att ha medverkat i ett inslag.

Dessutom går turister i grupp med guide till den här fiskeplatsen men då badar de intill Victoriafallens forsande fallnacke, bara för att ha badat på världens farligaste badplats.

Jag blev småledsen, trodde Planeten- programmet på SVT var seriösare än så.