Ur Alex Schulmans fantasi om
hur han egentligen borde ha skrivit sina rader om Whoop Whoop!
Vilka är dessa människor som är så nöjda med att vara där
de befinner sig i livet att de måste dela med sig av sina infantila och
imbecilla åsikter i politiken?
Tänk om man kunde lokalisera alla människor som någon
gång sagt politiska klyschor och faktiskt rena lögner men lovat folket ett
samhälle som fungerar. Förslagsvis binder man fast dem i kedjorna längs
Nybroviken. Och så avrättar man dem en efter en, sådana som Stefan Löfven, Anna
Burka på Moderaterna men främst Fredrik Reinfeldt och Erik Ullenhag och Maud
Olofsson och Åsa Romson. När sista pistolskottet ljuder över vattnet skulle man
veta att Sverige var en bättre plats och folk skulle därför känna stor glädje.
Man skulle inte säga det, men alla skulle tänka det. Medborgarna skulle inte
ens behöva använda de två orden: Fuck off, Tant Mauds Nybyggare!
Tja, en omskrivning av Alex Schulmans kåseri kring
Whoop, Whoop. Tjo flöjt i sju akter sa Janne Wängman, shit happens!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar