..Arbetarbladet och offentlighetsprincipen med yttrandefrihet

Till Svenska Journalistförbundet

Till Riksdagen ledamöter

Till Socialdemokratiska partiet

Till  Gävle kommun

Till Gävleborgs landsting

Till Umeå kommun

Till Taskspelarnas Riksförbund

Till Publicistklubben norra

Till Teaterapornas riksorganisation

Till Tobbe Pajas med sällskap

Till MittMedia

 

Och så har vi Herr Chefredaktör Daniel på Arbetarbladet igen!

Herregud, när skall den där varelsen fixa sig lite självkritik? Han förbjuder publicering av fotografier på glada medborgare i lägen som inte passar Herr Chefredaktören, han sågar rader, ord och bokstäver som om Herr Daniel är Jordens Allsmäktige.  Daniel Nordström tar sig friheten att anse att han har bättre omdöme än andra medborgare. Han agerar som Mona Sahlin, hon sa: Vi svenskar är välutbildade och kommer aldrig att ha problem med invandring som i andra länder.

Visst var det Hitler som sa att tyskar var övermänniskor? Och nu säger Mona Sahlin om svenskar samma sak som Hitler om tyskar. Alltså har Mona Sahlin och Hitler samma slags tänk?

Och samtidigt kläcker Mona ur sig att heter en varelse Muhammed, så skall han ha jobbet före svenskar.  Sådant kallas rasism. Och Sahlin är nu anmäld till Diskrimineringsombuds mannens myndighet. 

Och sedan kommer chefredaktören för Arbetarbladet med att den där nya sajten Lexbase som släpper personlig information enligt lagen om offentlighetsprincipen är olämplig och chefredaktören Nordström på Arbetarbladet säger:

”Offentlighetsprincipen, med anor ända tillbaka till 1766, är något att vara stolt över och någonting som måste vårdas. Det Lexbase gör är att de grovt missbrukar den stolta traditionen kring tryck- och yttrandefrihet som finns i Sverige. Lexbase spottar på offentlighetsprincipen”.

Gör Daniel Nordström något annat än spottar på offentlighetsprincipen? Han stoppar medborgares rättighet att yttra sig, han visar dessutom som sekundär effekt dålig omdöme i allt möjligt som när han startar tevesändningar som inte fungerar och samtidigt säger han att media går in i nya tider där ingen behöver vara fotograf, yrkeskunnig ljudtekniker, skrivande journalist och ingen behöver vara yrkesmässig redigerare eller ljudsättare. Alla kan alla yrken.

 

Vilket fruktansvärt visat förakt för yrkesmänniskor!

Och det kommer från en socialdemokratisk tidningsredaktör som dessutom har rätt att bestämma! Sin tes om att ”alla kan allt” dokumenterar chefredaktören på Arbetarbladet genom att sända undermålig skandalteve värdig förskolans utbildningskrav utan minsta lilla professionella hantering men trots det under stort skryt.

Chefredaktören borde skämmas och stoppas i sitt utövande men icke. Daniel Nordström har inte minsta gnutta självkritik och skämmer snarare ut sin personal och förkastar yrkesverksamma. Chefredaktören förbjuder till och med bilder på harmoniska medborgare. Chefredaktören förbjuder publicering av en glad och lycklig jägare som sitter med sitt byte, konsekvent skall han givetvis förbjuda alla bilder av nöjda arbetare som tagit sig genom ännu en arbetsdag.

Tänk när Daniel lämnar tidningshuset i Gävle, då skall man inte få publicera den sista bilden på en förnöjd och glad och harmonisk chefredaktör, sådan är den fascism som smyger sig allt mer in i chefredaktörens arbetssfär. Fotografier publiceras endast om bilderna passar chefredaktörens privata personliga attityd och någon slags yttrandefrihet och offentlighetsprincip existerar inte alls i Arbetarbladets chefredaktörs sinne.  

Och denne chefredaktör Daniel Nordström talar om att Lexbase spottar på offentlighetsprincipen och yttrandefriheten när han själv är den som loskar mest grönt och läskigt av alla. Att spotta på de lagar han premierar är väl allt han duger till.  Jag säger som den amerikanske komikern Bill Maher (född 1956):
”Vi har många rättigheter. Men vi behöver också en lista över våra skyldigheter.”

Så rätt, så rätt.  Men det gäller tydligen inte chefredaktören Daniel Nordström på Arbetarbladet.