Till Svenska
Journalistförbundet
Till Riksdagen
ledamöter
Till
Socialdemokratiska partiet
Till Gävle kommun
Till Gävleborgs
landsting
Till Umeå kommun
Till Taskspelarnas
Riksförbund
Till Publicistklubben
norra
Till Teaterapornas
riksorganisation
Till Tobbe Pajas med
sällskap
Till MittMedia
Och så har vi Herr Chefredaktör Daniel på Arbetarbladet
igen!
Herregud, när skall
den där varelsen fixa sig lite självkritik? Han förbjuder publicering av fotografier
på glada medborgare i lägen som inte passar Herr Chefredaktören, han sågar
rader, ord och bokstäver som om Herr Daniel är Jordens Allsmäktige. Daniel Nordström tar sig friheten att anse att
han har bättre omdöme än andra medborgare. Han agerar som Mona Sahlin, hon sa:
Vi svenskar är välutbildade och kommer aldrig att ha problem med invandring som
i andra länder.
Visst var det Hitler som sa att tyskar var övermänniskor? Och
nu säger Mona Sahlin om svenskar samma sak som Hitler om tyskar. Alltså har Mona
Sahlin och Hitler samma slags tänk?
Och samtidigt kläcker Mona ur sig att heter
en varelse Muhammed, så skall han ha jobbet före svenskar. Sådant kallas rasism. Och Sahlin är nu anmäld
till Diskrimineringsombuds mannens myndighet.
Och sedan kommer chefredaktören för Arbetarbladet med att den där nya
sajten Lexbase som släpper personlig information enligt lagen om
offentlighetsprincipen är olämplig och chefredaktören Nordström på
Arbetarbladet säger:
”Offentlighetsprincipen,
med anor ända tillbaka till 1766, är något att vara stolt över och någonting
som måste vårdas. Det Lexbase gör är att de grovt missbrukar den stolta
traditionen kring tryck- och yttrandefrihet som finns i Sverige. Lexbase
spottar på offentlighetsprincipen”.
Gör Daniel Nordström
något annat än spottar på offentlighetsprincipen? Han stoppar medborgares
rättighet att yttra sig, han visar dessutom som sekundär effekt dålig omdöme i
allt möjligt som när han startar tevesändningar som inte fungerar och samtidigt
säger han att media går in i nya tider där ingen behöver vara fotograf,
yrkeskunnig ljudtekniker, skrivande journalist och ingen behöver vara
yrkesmässig redigerare eller ljudsättare. Alla kan alla yrken.
Vilket
fruktansvärt visat förakt för yrkesmänniskor!
Och det kommer från
en socialdemokratisk tidningsredaktör som dessutom har rätt att bestämma! Sin
tes om att ”alla kan allt” dokumenterar chefredaktören på Arbetarbladet genom
att sända undermålig skandalteve värdig förskolans utbildningskrav utan minsta
lilla professionella hantering men trots det under stort skryt.
Chefredaktören borde
skämmas och stoppas i sitt utövande men icke. Daniel Nordström har inte minsta
gnutta självkritik och skämmer snarare ut sin personal och förkastar
yrkesverksamma. Chefredaktören förbjuder till och med bilder på harmoniska
medborgare. Chefredaktören förbjuder publicering av en glad och lycklig jägare
som sitter med sitt byte, konsekvent skall han givetvis förbjuda alla bilder av
nöjda arbetare som tagit sig genom ännu en arbetsdag.
Tänk när Daniel lämnar
tidningshuset i Gävle, då skall man inte få publicera den sista bilden på en
förnöjd och glad och harmonisk chefredaktör, sådan är den fascism som smyger
sig allt mer in i chefredaktörens arbetssfär. Fotografier publiceras endast om
bilderna passar chefredaktörens privata personliga attityd och någon slags
yttrandefrihet och offentlighetsprincip existerar inte alls i Arbetarbladets
chefredaktörs sinne.
Och denne
chefredaktör Daniel Nordström talar om att Lexbase spottar på
offentlighetsprincipen och yttrandefriheten när han själv är den som loskar
mest grönt och läskigt av alla. Att spotta på de lagar han premierar är väl
allt han duger till. Jag säger som den
amerikanske komikern Bill Maher (född 1956):
”Vi har många rättigheter. Men vi behöver också en lista över våra
skyldigheter.”
Så rätt, så rätt. Men det gäller tydligen inte chefredaktören
Daniel Nordström på Arbetarbladet.